Väljarna förtjänar mer

Startade morgonen med att lyssna på P1:s partiledarutfrågning, idag med Stefan Löfven och jag blir genuint upprörd. Jag är såklart väl medveten om att det är valrörelse och att tonläget skruvas upp. Men det som upprör mig är framförallt att han förvanskar historiebeskrivningen och att han om och om igen istället för att prata om sin politik berättar om vad moderaternas politik kommer att innebära (enligt honom alltså).

 

För det första, Socialdemokraterna och Stefan Löfven har under en längre tid nu försökt förvanska historiebeskrivningen angående den svenska migrationspolitiken. I intervjun skyller han den misslyckades politiken på Alliansregeringen. Som sagt inget nytt, men det är fortfarande lika fel och fegt. Precis som reportrarna i intervjun påpekar hade Socialdemokraterna i valrörelsen 2014 inga andra förslag än allianspartierna. När Socialdemokraterna och Miljöpartiet sedan kom till makten hösten 2014 gjordes inget för att lägga om politiken, tvärtom sa Stefan Löfven i oktober 2015 : ”Mitt Sverige bygger inga murar”.

 

Vi moderater har lagt om vår migrationspolitik och vi har sagt att vi hade fel på viktiga punkter. Denna omläggning har pågått sedan 2014 och i vårt arbete i Riksdagen har vi sedan hösten 2015 drivit regeringen framför i många av dessa frågor såsom införandet av tillfälliga gränskontroller, tillfälliga uppehållstillstånd som huvudregel och skärpta försörjningskrav vid anhöriginvandring. Vi borde ha agerat tidigare, men det som Stefan Löfven och Socialdemokraterna gör, dvs skylla ifrån sig och förvanska historiebeskrivningen är olyckligt och framförallt djupt respektlöst mot väljarna.

 

För det andra envisas statsministern med att prata om vår politik istället för sin egen. Det skulle kunna vara bra, men han upprepar om och om igen att vår politik skulle betyda försämringar för välfärden. Såklart är det inte så. Tvärtom. Under Alliansregeringen sänktes skattetrycket samtidigt som statens inkomster ökade och vi kunde satsa mer på välfärd. När fler jobbar blir kostnaderna för bidrag mindre och skatteintäkterna högre. Då får vi mer pengar till fler poliser, fler lärare och en sjukvård som fungerar. Gå inte på Socialdemokraternas felaktigheter om vår politik. Vi går till val på att sänka skatten för de med lägst inkomster och vi satsar på välfärden. Våra skattesänkningar är finansierade, vi tar inte en enda krona från välfärden för att sänka skatten. Punkt.

 

Makten skriver historien

Vid kommunfullmäktige den 16 april redovisade de styrande kommunens årsredovisning för år 2017.

En snyggt utformad rapport som berättar de styrandes version av historien. Bitvis blir den tyvärr en politisk pamflett för kommunens styrande partier. Men man kan också mellan raderna läsa en annan historia, en historia om dålig finansiell kontroll, aningslöshet och en politisk ovilja att beskriva verkligheten.

Förvaltningsberättelsen i en årsredovisning ska återge verksamhetens utveckling och betydande händelser (och även det som borde ha hänt).  Med det perspektivet finns det en hel del som borde ha kommenterats där. Jag ska ge några exempel.

Förmågan att bära våra kommande investeringar – Kommunens förmåga att själv finansiera sitt behov av investeringar med löpande överskott från verksamheten brukar anges i ett nyckeltal som kallas för självfinansieringsgrad. Trots påpekanden under hela mandatperioden envisas de styrande med att redovisa en missvisande modell som döljer det faktum att de styrande saknar en lösning på hur man långsiktigt ska klara av att finansiera och behålla den välfärd vi har.

Förmågan att genomföra planerade investeringarInvesteringsbudgeten för 2017 var på 840 miljoner.  Utfallet blev bara 314 miljoner. Mer än 500 miljoner i ej genomförda investeringar. Vad beror det på? Dåliga beslutsunderlag? Dålig planering?  Vad får det för konsekvenser på kommunens totala bokslut. Dvs, vad kostar det Enköping som kommun att vi inte lyckas genomföra våra planer?

Inkomster stiger, men..?Skatteintäkterna ökar tack vare inflyttningen till kommunen och det gör också de generella statsbidragen som i huvudsak utgörs av det kommunala utjämningsbidraget (Robin Hood-skatten). Enköpings kommun fick under 2017 över 700 MSEK i bidrag från staten, varav drygt 400 MSEK var utjämningspengar. 300 MSEK var så kallade riktade bidrag som har varierat kraftigt de senaste åren. 2016 och 2017 bestod dessa till stor del av bidrag för att möta kommunernas ansvar för våra nyanlända. Från en topp på 322 MSEK år 2016 faller bidragen enligt budget för år 2018 till 219 MSEK. En minskning med mer än 100 MSEK på två år! 100 miljoner är mycket på marginalen. Är det någon som tror att våra kostnader minskar i motsvarande grad under samma period? Det tror inte jag. Hur ser prognosen ut för år 2019?

(Kommentar: Det visade sig också i den första kvartalsrapporten för 2018 att kommunen redan har ett prognostiserat kostnadsöverdrag på 88 MSEK!)

Kostnadsutvecklingen – Mellan 2016 och 2017 ökade kostnaderna i Enköping med 5,6 procentenheter. Genomsnittet för Sveriges kommuner var 4,7 procentenheter. Det innebär att Enköping har en kostnadsutveckling mellan 2016 och 2017 som är nästa 20 procent högre. Vän av ordning undrar då om intäkterna har stigit i samma omfattning med tanke på ökningen av antalet nya Enköpingsbor. Tyvärr ökar intäkterna i motsvarande beräkning bara med 12 procent. Detta är alarmerande och med tanke på att vi redan har en av regionens högsta skattenivåer.

Kommunens ”fantastiska” resultat 2017I flera pressmeddelanden berättar de styrande om att man gjort ett överskott på hela 70 MSEK år 2017. Vid ett första ögonkast ser ju resultatet jättebra ut, men vad gömmer sig under ytan. Lite förenklat kan det goda resultatet förklaras av att vi fick nästan 100 MSEK mer i statsbidrag än vi hade budgeterat med under år 2017. Hur hade resultatet sett ut om vi inte hade fått dessa extra statsbidrag?

Inför valåret 2018 överflödades kommunerna förra året av statsbidrag från regeringen. En tydlig strategi för att ta bort kommunernas ekonomi från den politiska agendan. Redan innevarande år beräknas statsbidragen som sagt minska dramatiskt och kommer sannolikt fortsätta att minska år 2019.

I verksamhetsberättelsen borde dessutom sagts några ord om debaclen med Åkersbergs äldreboende, den extremt dyra ishallen och det stora vitesföreläggandet på Samhällsbyggnadsförvaltningen.

Den som sitter vid makten skriver historien. Denna gång har den blivit väl förskönad och tillrättalagd och ger därmed inte en korrekt bild av hur årets resultat har uppnåtts och inte heller en bild av var vi är på väg.

Det behövs en åtgärdsplan mot utländska stöldligor

För ett tag sedan presenterade Moderaterna en rapport med åtgärdsförslag mot de utländska stöldligorna. Bakgrunden till rapporten är att vi sett hur bostadsinbrotten och andra former av stölder ökat. Uppskattningsvis står de utländska stöldligorna för ungefär hälften av alla bostadsinbrott i Sverige. Situationen ser ungefär lika ut i Uppsala län där 2300 hushåll uppgav att de utsatts för bostadsinbrott år 2016.

När jag och min kollega Marta Obminska tillsammans med vårt kommunalråd Ingvar Smedlund besökte polisen i Enköping idag så fick vi bekräftat att antalet bostadsinbrott ökar såväl i Enköping som i Håbo. Ofta rör det sig om utländska stöldligor. I vårt polisdistrikt ”Region Mitt” är man framgångsrik exempelvis när det gäller att säkra spår på brottsplatsen. Det är bra, som brottsoffer ska man kunna räkna med att brottet utreds och att polisen har de redskap och metoder som är nödvändiga. Tyvärr är inte det alltid fallet.

Det krävs mer systematiska analyser för att identifiera brottsmönster, jämföra spår och en bättre samordning mellan polisen även om det blivit bättre. Moderaterna tror att det krävs ett tydligt uppdrag till polisen om att stärka brottssamordningen och att tydliggöra vem som har ansvaret att samordna brottsutredningar.

Vi moderater tycker utvisning av personer som begått brott i Sverige oftare ska ske än som det är nu. Idag krävs normalt att en gärningsman döms till mer än ett års fängelse för utvisning. Det borde sänkas och även gälla om det inte finns risk för återfall. Den frågan hann vi tyvärr inte riktigt diskutera under dagens besök, men det är tydligt att det ofta rör sig om utländska ligor. Således tycker jag att det rätt och rimligt att utvisning på grund av brott bör ske i högre utsträckning än vad som sker idag och då behöver vi ändra vissa förutsättningar för att så också ska ske.

Vi moderater diskuterar ofta strängare straff, det är inte så konstigt för ganska ofta upplever jag och andra att straffen inte är i proportion till brottets allvar. När det gäller bostadsinbrott innebär det en stor integritetskränkning för den som drabbats och det kan få allvarliga konsekvenser för personens trygghet och man kan känna en stor oro efter att ha blivit utsatt för brottet. Det är därför rimligt att diskutera straffvärde vad gäller bostadsinbrott, ett normalbrott idag anses ha ett straffvärde på omkring åtta månaders fängelse. Moderaternas förslag är att införa ett nytt brott, inbrottsstöld, med ett minimistraff på ett års fängelse. Dessutom har vi i andra sammanhang lyft mängdrabatten. Vi tror att det behövs ett nytt system för mängdrabatt innebärande att den person döms för flera brott inte ska få lika hög mängdrabatt som idag. Det är också rimligt tycker jag.

Ett besök hos polisen påminner om vilket otroligt viktigt uppdrag de har och att vi kanske inte alltid uppskattar hur bra de gör det arbetet trots att arbetsvillkoren och lönen inte alltid är tillräckligt bra

Tack alla poliser för ert arbete, ni är fantastiska!

 

 

 

 

Det måste vara slut på kompetensutvisningar

 

För ett par veckor sedan kunde vi åter läsa i media om en så kallad kompetensutvisning och det var flera upprörda personer som hörde av sig till mig om detta. Kompetensutvisning är ett ord som vi egentligen inte borde ha. Det betyder att en person som är efterfrågad på svensk arbetsmarknad, tack vare sin kompetens, ändå utvisas till sitt hemland. Ofta på grund av att det skett någon liten miss såsom att arbetsgivaren glömt betala någon försäkring, en egenföretagare som tagit ut för lite lön för att få lönsamhet i företaget osv. Det är inte vad Sverige behöver.

 

Enligt statistik från Tillväxtverket vill sju av tio företag i Sverige växa, men hindras till detta på grund av brist på kompetent arbetskraft. Då är det extra allvarligt att återigen få läsa om kompetensutvisningar. Alliansen har drivit regeringen framför sig i denna fråga (liksom många andra) och från och med 1 december förra året ska Migrationsverket göra en helhetsbedömning – tillsammans med två domar från Migrationsöverdomstolen borde även Migrationsverket ändra sina rutiner. Men det är inte tillräckligt. Mer behöver göras för att åter göra Sverige till ett land som är öppet för topptalanger. Moderaterna presenterade för ett tag sedan några konkreta förslag:

 

  1. Gör som i Kanada eller Nederländerna, inför så kallade talangvisum för högkvalificerade personer med särskild utbildning eller expertis.
  2. Handläggningstiderna hos Migrationsverket måste kortas. Idag är det ca fyra månaders handläggningstid för arbetskraftsärenden, det är för lång tid. Inför en 30-dagarsgaranti och gör det enklare ”one-stop-shop”, dvs högkvalificerad arbetskraft ska enbart behöva vända sig till en instans.
  3. Sverige måste attrahera fler talanger och därför behöver vi marknadsföra Sverige bättre utomlands om vilka karriärmöjligheter som finns här.

 

Det är några av de förslag Moderaterna har för att få stopp på kompetensutvisningarna. I samband med de senaste artiklarna kring kompetensutvisningar ställde jag en fråga till ansvarig minister och fick tycker jag ett ganska klokt svar. Men det räcker inte, nu krävs handling.

 

https://data.riksdagen.se/fil/3FF3620E-64EE-4A8E-B609-5399F6E1F7A3

 

 

Fler vuxna i rummet

 

 

Valåret 2018 har startat och Moderaterna presenterade häromdagen vår valstrategi. Vår partisekreterare Gunnar Strömmer presenterade såklart våra politiska prioriteringar och våra mål. För oss kommer jobb och ekonomi, lag och ordning, invandring och integration och slutligen sjukvård och skola vara våra fyra prioriterade områden. Men Gunnar hade också ett resonemang kring tonen i valrörelsen och ställde retorisk frågan om vem som påstått att denna valrörelse kommer att bli den smutsigaste någonsin? En mycket bra fråga.

Jag har ett flertal gånger fått kommentarer kring valrörelsen på det temat. Det sägs att politiken är tuffare idag, det talas om ett politikerförakt och att vår valrörelse i Sverige blir mer och mer lik den amerikanska. Jag måste erkänna att jag hittills inte ställt motfrågan som Gunnar ställer: hur vet du det? Men visst, i det fortsatta samtalet har det framkommit att man sett den utvecklingen i andra länder och kanske framförallt att man är trött på att politiker skäller på varandra, att vi gnäller, att vi inte svarar på frågor utan kommer färdiga talepunkter och mer eller mindre floskler.  

Precis som Gunnar Strömmer är jag övertygad om att människor är trötta på detta, man vill ha en diskussion om våra samhällsutmaningar och man vill ha riktiga svar. Jag förstår det och kände mig extra nöjd med att vara moderat i höstas när Ulf Kristersson blev vald till partiledare och han i sitt installationstal sa att det behövs fler vuxna i rummet. Jag tycker att Ulf hållit sitt ord och nu blir är det en del av vår valstrategi. Vi ska se problemen och vi ska tala om dem precis som de är varken mer eller mindre. Vi ska inte skönmåla och inte heller svartmåla. Och vi ska utifrån våra värderingar ge våra svar.

Frågan som Gunnar ställde vid presskonferensen är klok och följdfrågan är om valrörelsen måste bli den värsta någonsin? Såklart inte, och då har jag som kandidat till riksdagen ett stort ansvar tillsammans med alla andra. Jag tror att det är bra att vi lyfter frågan, att vi talar om tonen i samtalen och jag tror det är nödvändigt för att vi ska ses som relevanta.

Moderaterna har tänt fyren, vi är ett parti för hoppfulla och jag hoppas att jag kan bidra till att valrörelsen blir en vuxen valrörelse.

 

 

 

 

Enköpings roll i digitaliseringen av Sverige

”Digitaliseringen är början på en ny epok”. Så inleds det ”program” för digitalisering som Nya Moderaterna nyligen publicerade. Det är bra att Moderaterna nu slutligen har deklarerat en officiell uppfattning i ämnet. Regeringens digitaliseringskommission konstaterade i sin slutrapport våren 2017 att de politiska partierna har varit dåliga på att förhålla sig till en av vår tids mest utmanande förändringar. Kanske beror det på att det har varit flera andra stora frågor de senaste åren (t ex terrorism och migration) som har tagit medias och politikernas uppmärksamhet. Det kan också vara svårt att engagera sig i abstrakta ”ettor och nollor”, även om det är en verklighet som i slutändan kommer ha mycket stor påverkan på våra liv.

En del hävdar att digitalisering inte är någon ny företeelse. Det är i någon mening riktigt, för mycket som förr var ”analogt” har digitaliserats de senaste decennierna (foto, TV etc). Det som nu händer är att förändringstakten ökar dramatiskt när flera utvecklingslinjer samverkar. Det är bara 10 år sedan den smarta mobiltelefonen fick sitt genombrott (lanseringen av iPhone). De flesta av oss är numera uppkopplade mot Internet med bra kvalitet och när 5:e generationens mobila nätverk har fått ordentligt genomslag kommer få fundera över brist på kapacitet oavsett var du befinner dig. Slutligen har ”artificiell intelligens” med självlärande system gjort stora framsteg. Det som för några år sedan upplevdes som science fiction är nu verklighet och AI används redan inom flera områden i tillämpningar som dramatiskt ökar kapaciteten och vår förmåga. Det gäller inom allt från sjukvård till verkstadsindustri.

I Europa pågår flera stora initiativ som har till syfte att påskynda omställningen i industrin. Det här gäller naturligtvis även för svensk industri. Regeringen lanserade för ett par år sedan sitt (tyvärr tandlösa) ”Smart Industry”-initiativ och i somras etablerades Digitaliseringsrådet som ska hjälpa regeringen att prioritera rätt.

Även om digitalisering inte är en valvinnarfråga så är det viktigt att en kommande Alliansregering har en klar uppfattning och en agenda för hur vår internationella konkurrenskraft ska försvaras och att svensk Industri är ledande inom detta område.

Är då digitaliseringen/automatiseringen viktig för det kommunala arbetet i Enköping? Inte så förvånande är det retoriska svaret att det är mycket viktigt. Naturligtvis för effektiviseringen av den kommunala verksamheten (Managementkonsulten McKinsey hävdar i en alldeles färsk rapport att kommunerna kan spara upp till 1400 miljarder per år genom att digitalisera och automatisera, men också av andra orsaker. Några exempel på aktuella områden där digitalisering och ny teknologi kan göra skillnad är

Skola och utbildning – Regeringen lanserade i höstas en ” Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet” där man konstaterar att” det svenska skolväsendet ska vara ledande i att använda digitaliseringens möjligheter på bästa sätt för att uppnå en hög digital kompetens hos barn och elever och för att främja kunskapsutvecklingen och likvärdigheten”. Kommunerna har som bekant ett stort ansvar (delat med Skolverket) för utbildning av svenska barn och ungdomar och med det skapandet av förutsättningar för det svenska samhället. Så i skolan handlar det både om att använda tekniken som ett pedagogiskt hjälpmedel och att verka för att våra barn ska vara attraktiva på en arbetsmarknad under snabb förändring.

Företagande – Företagandets villkor förändras också på många sätt genom digitaliseringen. Ny produktionsteknik med 3d- och 4d-skrivare och användandet av AI i alla steg från produktutveckling till kundsupport är ett par områden under förändring. Ny teknologi skapar nya behov och nya möjligheter. Vill vi att Enköping ska vara en kommun som är på tårna ska vi stötta företagarna i deras förändringsresa och vara hinderröjare, bl a genom att erbjuda tillämpad utbildning och ett bra innovationsklimat.

Migrationav nyanlända är en resurskrävande process som behöver stort engagemang och tydligt fokus. Digitala hjälpmedel kan bidra till att snabba på utbildningen av nyanlända och öka förståelsen för svenskt samhälle och kultur.

Smart City – är ett samlingsbegrepp för att använda digitalisering och ny teknologi för att hållbart utveckla samhällets infrastruktur och funktioner, framförallt i våra tätorter. Men det är också ett konkret sätt att öka kunskapen hos invånarna om den nya tidens möjligheter.

Det är lätt att glömma bort att ett nationellt perspektiv i det kommunala arbetet i slutändan är en förutsättning för att vi ska kunna ta tillvara kommuninvånarnas primära intressen som fungerande välfärdstjänster till en rimlig beskattning.

Moderaternas digitaliseringsambition

Underlätta för internationell biståndsarbete

 Vår omvärld är i dag mer osäker och orolig än på mycket länge, flyktingkris, krig och terror. Behoven av humanitär hjälp är enormt.  I det läget är det viktigt att ha en effektiv biståndspolitik. Sverige är ett stort biståndsland och ska så förbli. Men vi kan mer!

Sedan länge finns det en lagstadgad rätt att vara tjänstledig för politiska uppdrag eller militärtjänst, den rätten gäller oavsett vem som är arbetsgivare. Däremot finns inte den rätten för biståndsarbetare, vilket för mig är väldigt underligt och oförklarligt. Maria Malmer Stenergard och jag har lagt en motion i riksdagen om att utreda tjänstledighet från offentliga arbetsgivare vid internationellt hjälparbete. I en debattartikel häromdagen i Dagens Medicin skriver Helena Frielingsdorf Lundqvist och Johan von Schreeb klart och tydligt om varför en sådan rätt borde införas, läs den här

https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2017/11/16/ge-oss-ledigt-for-att-hjalpa-utsatta/

Idag finns det rekommendation från SKL att landstingen ska bevilja ledighet upp till tre månader för internationellt biståndsarbete. Tyvärr räcker inte det, bland annat pga att många de uppdrag som finns är på längre tid, 6 eller 12 månader och det händer att den som vill få tjänstledigt blir nekad av sin arbetsgivare.

 Jag tror precis som författarna i Dagens medicin att skulle vi låta sjukvårdspersonal ta biståndsuppdrag i större utsträckning skulle det gynna svensk sjukvård. De erfarenheterna man förskaffar sig vid sådant uppdrag höjer såklart kompetensen även i svensk sjukvård. Det ligger helt i linje med våra svenska politiska ambitioner att fler vill ta dessa viktiga uppdrag runt om i världen.  I vår motion föreslår vi därför en lagstadgad rätt att vara tjänstledig för internationellt humanitärt arbete. Sverige kan mer!

 

Verksamhetsplan med påtagliga brister

SNE har idag (20171016) presenterat sin verksamhetsplan för år 2018 i Kommunfullmäktige (Moderaterna reserverade sig mot den), en plan som med klämkäck ton försöker dölja felaktiga beslut, förseningar och kraftiga kostnadsökningar. Planen talar också om att ”det är dags att ta nästa steg”, men hur kan man ta nästa steg när inte föregående steg på långa vägar är genomfört? Värst är nog ändå att växande strukturproblem ignoreras till förmån för populistiska utspel. Moderaternas skuggbudget tar till skillnad mot S+NE:s budget tag i problemen och föreslår initiativ för att effektivisera den kommunala verksamheten. Dessutom vill vi göra ordentliga överskottsavsättningar för att skapa bättre möjligheter för självfinansiering av de stora investeringar som vi har framför oss.

Det är nu den fjärde verksamhetsplanen som de styrande presenterar för kommunfullmäktige i Enköping under denna mandatperiod. I vissa stycken har innehållet efter hand blivit bättre. I samband med att planen för år 2015 presenterades (hösten 2014) kunde vi konstatera att avsaknaden av omvärldsanalys var total. I den senaste versionen presenterar kommunens tjänstemän en skarp analys som på ett bra sätt belyser de problemområden som kommunen har att hantera.

Verksamhetsplan-dokumentet känns dock som en sammanställning av två olika dokument, en sund och realistisk omvärldsanalys (förmodligen skriven av kommunens tjänstemän) som bl a berättar att

  • ökningstakten för de kommunala intäkterna kommer att minska efter 2017 samtidigt som kostnaderna fortsätter att öka.
  • Investeringsbehovet är stort och upplåningsmöjligheterna begränsade.
  • Om att god ekonomisk förvaltning av kommunens tillgångar i ett sådant läge kräver
  • Besparingar
  • Nytänkande
  • Och fokus på de viktigaste prioriteringarna.

Den andra delen av plandokumentet är själva verksamhetsplanen från de styrande. Den signalerar trötthet och krampaktighet, en känsla av att den politiska ledningen har tagit ett stadigt tag i en imaginär sarg i tron att den är stabil, välkänd och går att lita på. Men världen har förändrats…

Jag citerar omvärldsanalysen; ”Det kommer att krävas avsevärda effektiviseringar genom införande av ny teknik och nya lösningar för välfärdstjänsterna.”

Omvärldsanalysen talar också om att, citat ” Stora utmaningar för kommunerna kräver ett nytt synsätt”

Och slutligen, citat ”Om kommunerna ska lyckas leverera den välfärd och service som invånarna efterfrågar krävs en effektiv användning av våra gemensamma skattemedel. Det är nödvändigt att redan nu ha ett starkt fokus på åtgärder som kan bromsa kostnadsutvecklingen.

Några frågor till de styrande var:

Var i verksamhetsplanen finns de profilskapande investeringarna som bör genomföras ”för att vi ska vara konkurrenskraftiga i en växande region” (ytterligare ett citat från omvärldsanalysen) och som gör att vi agerar proaktivt istället för reaktivt och undviker att Enköping bli en stad bland andra i mellanmjölkens land?

Varför görs ett antal spretiga satsningar där pengar duttas ut i en mängd småposter, som inte kommer att leda till nödvändiga effektiviseringar? Detta är inte god ekonomisk förvaltning.

Nämnderna ska levererar effektiva digitaliserade processer med målet att Enköping ska bli en modern kommun med digitaliserade tjänster för Enköpingsbor och företag. Varför accepterar Proos och Wikman år efter år att att detta inte sker?

Varför fortsätter de styrande i gamla hjulspår i stället för att hitta alternativa lösningar? Ett exempel är att Proos och hennes socialdemokratiska ledning av grumliga ideologiska orsaker investerar i ett äventyrsbad som i praktiken kommer att delfinansieras med fattigpensionärernas skattepengar, trots att det finns alternativa former som är bättre. Man kan undra hur Proos på ett trovärdigt sätt förklarar detta för arbetarkommunen och sina väljare?

Slutsatsen är att vi är inne i en period av politisk styrning i kommunen med kraftiga brister i det som kommunallagen kallar ”god ekonomisk hushållning”.

Demokratikommittén lämnar sin rapport

 

Idag har Demokratikommittén överlämnat vår rapport till Kommunfullmäktige och det är med stolthet jag kunde presentera en rapport med en diger lista av förslag som vi hoppas kommer att stärka och öka delaktigheten i Enköping.

Jag har lett kommunens Demokratikommitté under ett år. Vi hade ett stort uppdrag från kommunfullmäktige, nämligen att ta fram förslag att stärka och utveckla demokratin i Enköping. Inget litet uppdrag minsann och ett uppdrag vi i kommittén tagit på största allvar och levererat flera förslag, stora som små. Kommittén har varit en toppensamling av intresserade, glada och debattglada förtroendevalda. Tack Sverre Ahlbom (s), Anna Svensson (ne), Tomas Rådkvist (mp), Tommy Myrsell (m), Kenneth Löthegård (c), Per Markus Risman (v), Kristjan Valdimarsson (sd) och Ulf Sandqvist (l)! Christina Bringfors Dahlgren har varit sekreterare för kommittén och utan henne hade vi inte fått ihop en så bra rapport:)

Ibland möts jag av påståenden som att demokratin är på nedåtgående och partierna håller på att dö, färre är intresserade av politik och ungdomar inte är intresserade av politik. Jag tror inte att det är så illa.

Demokratin är inte på nedgång i Sverige, senast såg vi att valdeltagandet ökade i kyrkovalet. Men i en föränderlig värld måste man hela tiden utvecklas och i den digitaliseringstid vi lever i just nu, finns det all anledning att anpassa de verktyg som finns för att öka delaktigheten.

Jag tror heller inte att partierna är på väg att dö, men vi har under en lång tid sett att antalet medlemmar i partierna har minskat. Vi har också sett att antalet avhopp bland förtroendevalda ökat och att det är en större andel kvinnor än män som hoppar av. Det finns all anledning att fundera över dessa frågor och det har kommittén verkligen gjort. Men det är samtidigt viktigt att påtala att ett stort ansvar för att få en ökad delaktighet i politiken, en ökad representativet och förbättra förtroendet för oss politiker och för de politiska besluten ligger på oss i partierna och inte på stat eller kommun. Jag är därför extra stolt över Moderaternas nye partiledare som lyft tonen i debatten och som vill ha fler vuxna i debatten. Det behövs, för att värna demokratin är allas uppgift.

 

Länk till rapporten:

https://w3d3.enkoping.se/__D2_DOWNLOAD__/a45ff2c4-12ee-4197-8733-cd4f0e9ff114/Arende_3__KS2016461_Demokratikommittn_20162017.pdf

 

1 2 3 4