Nytt utskott

Jag är superglad och riktigt taggad för att ha blivit vald till ledamot i Arbetsmarknadsutskottet i Riksdagen. Civilutskottet, som varit min hemvist i snart sex år, har varit otroligt spännande och passat mig som hand i handsken men nu är det dags för nya utmaningar.

Det är både lite ledsamt och läskigt att lämna Civilutskottet. Ledsamt för att jag har trivts, och läskigt då jag kan Civilutskottets ärenden och nu måste lära mig nya saker. Men det är inte alla som har den möjligheten att få lära sig nya saker på jobbet. Riksdagsuppdraget innebär att man alltid lär sig nya saker, men att dessutom få nya utmaningar på jobbet är en fantastisk möjlighet som jag hoppas kunna förvalta. Nya utmaningar behöver vi alla, det utvecklar oss och förhoppningsvis tror jag att nya ögon även är bra för övriga i gruppen. För mig personligen är utskottsbytet helt perfekt i tiden dessutom.

Fokus för mig i utskottet blir arbetsrätt, som jurist kände jag direkt att det här blir något riktigt roligt att bita i. Men var ska jag börja? Jag har nu samlat ihop en massa olika inläsningsmaterial, utredningar, domar mm och börjat boka besök hos företag och organisationer. Jag känner mig lite som en student så här i början, men det är bara att passa på att känna sig ny, det håller bara en kort tid. Om ett par veckor är det dags för ”debut” i kammaren då propositionen om Nya utstationeringsregler ska debatteras. Tips mottages tacksamt!

 

 

Fillings, botox, piercing med mera

Det finns idag en uppsjö med skönhetsbehandlingar och marknaden har de senaste åren exploderat. Man vet inte hur många behandlingar och ingrepp som sker i Sverige, men man vet att marknaden växer kraftigt varje år och att fler människor svarar att de kan tänka sig göra ingrepp. Problemet är att marknaden i princip är oreglerad. Går något snett, det blir fel eller fult står konsumenten ofta helt utan skydd.

 

Jag har lyft frågan i Riksdagen flera gånger, utan att få något svar från ansvarig minister och häromdagen sände Sveriges Radio, P1 i programmet Plånboken ett inslag om skönhetsvård där bland annat jag uttalar mig. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2778&artikel=6657179

 

Bakgrunden är i korthet (förutom att marknaden växer och därmed också problem och felbehandlingar) att det för några år sedan kom en utredning ”Skönhetsutredningen” (kom 2015). I utredningen definieras vad som avses: ”kroppsbehandlingar som syftar till att förändra utseendet och som näringsidkare erbjuder konsumenter.” Dessa typer av behandlingar är inte att betrakta som hälso- och sjukvård och förenklat kan man säga att de därför inte täcks av den lagstiftningen. Utredningen lyfte också fram att det saknas samordnad tillsyn, de hade förslag på det och de föreslog legitimering för vissa typer av ingrepp och injektioner mm. Utredningen skickades ut på remiss, det blev klart våren 2016. Remissvaren spretade en hel del och jag förstår att det finns en hel del gränsdragningsproblematik, MEN det har nu gått två år sedan utredningen kom och redan då var det ett problem med att konsumenter drabbades.

 

Skönhetsmarknaden är en växande bransch. Det kan man tycka olika saker kring, men det är inte rimligt att ha en så stor marknad i princip oreglerad och mängder av konsumenter som saknar skydd när något går fel. Ansvaret är Regeringens och statsrådet Gabriel Wikström behöver göra något!

 

 

 

 

Bröd och skådespel åt folket

För snart 2 år sedan motionerade jag om att Enköping behöver ta fram en visuell och detaljerad beskrivning av hur vi vill utveckla central Enköping, inklusive hamnområdet. När jag presenterade motionen i KF hade jag två goda exempel från Gävle och Strängnäs med mig. I Strängnäs har man beskrivit ett Turiststråk och ett Kulturstråk. Kulturstråket gör en runda genom staden och passerar t ex domkyrkan, kvarnen och trästaden och slutar där det börjar.

I det uppenbarligen hastigt framtagna förslaget för Enköpings kulturstråk förslår minoriteten att det ska gå mellan Vårfrukyrkan och ett tänkt kommunhus med parkeringshus vid ån (som ska ersätta större delen av Joar).  Tyvärr verkar förslaget mer handla om att legitimera byggandet av ett kulturhus på stadshotellstomten än att marknadsföra Enköping.

Man kan undra vilka detta kulturstråk är avsett för? Enköpingsborna? Besökare/Turister i Enköping? Potentiella Enköpingsbor?

Det presenterade förslaget verkar mest rikta sig till Enköpingsborna eftersom de objekt som nämns längs stråket i huvudsak representerar ”kulturproduktion” (kulturskola, kulturhus och kommunhus(?)), och inte ”kulturkonsumtion” (Enköpings muséum, hamnen, Drömparken/Joar) som sannolikt är mer intressant för besökare och turister. Turismen är för övrigt den bransch som växer snabbast i Sverige (12 %/år), så att få till ett stråk för denna grupp borde ha högst prioritet. Vi som bor här lär ändå hitta de institutioner som finns i den föreslagna dragningen av stråket.

Förslaget att bygga ett kulturhus på stadshotellstomten är knappast förankrat i verkligheten. När SNE på detta sätt ”bländar” Enköpingsborna med sitt förslag till kulturstråk och nytt kulturhus på stadshotellstomten känns det som en modern variant av det antika Roms ”bröd och skådespel åt folket” *. För bakom förslaget döljer sig utan tvivel ökade kostnader och subventioner (bio, teater etc.) för kommunen och de har inte någon ”motpost” i ökade turistintäkter.

Enköpings kultur- & turiststråk bör istället var ett sätt att lyfta fram och förtydliga vårt kulturhistoriska arv, dvs. de byggnader och miljöer som på olika sätt präglar Enköping. Stråket bör också sluta där det börjar.

Enköping har brunnit minst 4 gånger och mycket revs under mitten av 1900-talet, så vi har inte så mycket gamla bebyggelsen kvar. Det vi har är en fin Mälarhamn, spår av en klassisk industrikultur med JP Johanssons museum (Vid sekelskiftet fanns det 29 fabriker i Enköping) samt byggnaderna på och i närheten av Kyrkåsen. En naturlig sträckning för ett turist/kulturstråk skulle därför kunna vara

  • Kyrkåsen med
    • Gymnastikhusetfrån 1905 ritad av Ivar Tengbom (konserthuset och Handelshögskolan.),
    • Tingshusetfrån 1895 ritat av Emil Viktor Langlet (Stortinget Oslo, Borgerskapets Änkehus, Stockholm och ett stort antal kyrkor).
    • Rådhusetbyggt 1786.
    • Vårfruskolanbyggd 1864.
    • Och den vackra prästgården(byggd före branden 1799) vid Afzeliiplan, som också är Enköpings äldsta park från slutet av 1800-talet.
  • längs Kyrkogatanvia (ett lummigt) Stora torget med ”De fyra elementens brunn” från 1958 (Nils Sjögren) och Westerlundska gården.
  • Ner till Drömparken och (ett renoverat) Joar byggt i slutet av 60-talet (arkitekt Lars Bryde).

           

 

 

 

 

 

        Förslag från ETTELVA arkitekter

  • Längs den vackra åpromenadenfram till hamnen med ett uppsnyggat hamnområde (som visar Enköpings historia som Mälarhamn) med ett levande Hamnverken (som bl a visar Enköpings industrihistoria)
  • En promenad upp genom allén längs Östra Ringgatan(uppsnyggad med blomsterarrangemang)
  • Via Wallinskagården från slutet av 1800-talet och Anno 1799 tillbaks till Kyrkåsen.

Fotnot: ”Bröd och skådespel åt folket” hänvisar till det sätt de styrande i det antika Rom distraherade de lägre klasserna från rådande samhällsproblem.