Tokigt med tak

Ska Enkehb-entreöpings hyresbostäder (EHB) ensamt ta ansvar för kommunens etableringspolitik och riksdagens bosättningslag? Det blev beslutet igår, i kommunfullmäktiges ärende nr 14, Tillfällig ändring av ägardirektiven för EHB. I våra ordinarie ägardirektiv står det i paragraf 2 att EHB ska erbjuda, om kommunen begär det, upp till 5 % av nyuthyrningen per år till personer som av särskilda ekonomiska och/eller sociala skäl inte kan få bostad på egen hand. Som en följd av den stora flyktingvågen och därmed kommunens åtagande att etablera 130 nyanlända för 2016 och 175 för 2107, överskred EHB redan kravet om 5% i koägardirektivet och önskade därför en tillfällig anpassning. Det finns en kö på ca 9 000 personer i bostadskön hos EHB. I det förslag som tjänstemännen skrev fram från början fanns en andra att-sats om att begränsa kommunens begäran om max 25%. Dvs 1 lägenhet till kommunen, 3 till kön osv. Det valde den styrande minoriteten att stryka, vilket gav konsekvensen att kommunen kan om det krävs, begära samtliga lägenheter som blir lediga. Självklart är det ingen som tror att det kommer att ske, men de har ändå öppnat för det. Efter ett antal diskussioner inom moderata KF-gruppen och med hänsyn tagen till de väljarkontakter som vi haft, valde vi att yrka på att den strukna att-satsen skulle antas. Våra motiv för detta är följande.
  • Människor som står i EHB bostadskö, måste känna att även de är viktiga för kommunen. De ska inte ställas mot flyktinggruppen, det har varken de eller flyktingarna önskat.
  • Det är viktigt för politiken att ha ett förtroende hos sina medborgare.
  • Det är viktigt att inte enbart EHB blir ansvarig för etableringen i kommunen.
  • Signalen till kommunens egen organisation blir att man måste arbeta med andra alternativ för nyanlända.
  • Andra alternativ är boende hos privata fastighetsägare, privata uthyrare, bostadsrätter eller modulhus.
Bostad är den enskilt viktigaste faktorn för att integrationen ska lyckas och det är en sanning som gäller oavsett orsaken till stöd från samhället. Vi moderater anser att kommunen måste ta ett mer aktivt ansvar när det gäller integrationen och all annat utanförskap. Vi måste få en organisation som är formad efter uppdraget och utmaningen, en kultur som sätter individen i centrum. Det måste finnas ett politiskt budskap som tydliggör vikten av att arbeta än mer intensivt med frågan. Det beslut som fattades igår är den enkla vägens beslut och leder inte till en samverkan med civilsamhället, som är en förutsättning för att möta framtida utmaningar när det gäller utanförskap.

Digital demokrati

gamingFör några veckor sedan visade SVT en dokumentär (My urban playground) om hur spelen Minecraft och cities: Skylines används för att involvera invånarna i olika stadsutvecklingsprojekt. UN-Habitat har tillsammans med Mojang (tillverkaren av Minecraft) startat ett 30-tal projekt över hela världen där de tillsammans med invånarna utformar hållbara stadsmiljöer med hjälp av Minecraft som verktyg för att beskriva och kommunicera.

Cities: Skylines används av Stockholms stad för att beskriva och designa den nya stadsdelen ”Norra Djurgården”. Flera andra kommuner använder Minecraft på liknande sätt.

Jag kan se många fördelar med att använda verktyg som Minecraft och Cities: Skylines i detta sammanhang.

  • De är utmärkta verktyg för att snabbt rita upp komplicerade miljöer och beskriva dem på ett sätt som är begripligt för mottagaren.
  • Vi har möjlighet att skapa intresse och involvera våra yngre invånare i samhällsutvecklingen. Det är trots allt de som kommer vara användare av det som planeras och byggs de närmaste decennierna.
  • Detta är ett bra sätt att involvera våra unga och visa att de har en viktig uppgift i det digitala samhället
  • Samhället har svårt att engagera ungdomar och barnföräldrar i samhällsutvecklingen. Här skapas en möjlighet att involvera dessa grupper i den demokratiska processen, och som i bästa fall är en inkörsport till ett vidare samhällsintresse.
  • Spelen vidareutvecklas och ger mer och mer stöd även för ingenjörer och stadsutvecklare inom olika förvaltningar, något som in slutändan kan leda både till bättre och snabbare hantering av ärenden.

Jag motionerade om detta i Enköpings kommunfullmäktige för 18 månader sedan. Ännu har jag inte fått någon återkoppling från de styrande. Man kan undra varför detta uppenbara är så svårt att genomföra i vår kommun? Några funderingar som jag har kring detta;

  • Är förståelsen så låg hos beslutsfattarna att de inte ser möjligheterna hos digitala verktyg som Minecraft och Cities: Skylines?
  • Är förståelsen så låg hos beslutsfattarna att de inte ser att vårt demokratiska samhälle behöver hitta nya sätt att nå invånarna, och att detta förmodligen är ett bra sätt.
  • De styrande slår sig för bröstet efter de medborgardialoger som genomförts kring utvecklingen av centrum, hamnen och stadshotellstomten. Verkligheten är ju att merparten av de som besökt dessa möten är politiker eller äldre. De grupper som förhoppningsvis bor i Enköping om 30-60 år, var finns deras synpunkter? Är det så illa att man egentligen inte vill ha deras synpunkter?

 

Cities; Skylines och Norra Djurgården 1

Cities; Skylines och Norra Djurgården 2

Cities; Skylines och Norra Djurgården 3

Lite upp och mycket ner

diagram

Då har rankingen från Lärarförbundet (LF) kommit. Enköping tappar 16 placeringar och är nu261:a kommun av 290 kommuner i Sverige. En del av oppositionens kritik har varit att vi bara pratar byggprojekt och inget om skola och omsorg. När vi fick återkoppling på den s k  Kommunkompassen härom veckan gavs en tydlig kritik mot att kommunfullmäktige saknar mål inom just dessa två områden.

Lärarförbundet (LF) konstaterar att det är andra gången på 15 år som kommunen ligger bland de 90 sämsta. Ett område som det tappas mycket på är fritids, där lägre lärartäthet och behörighet sänker resultatet rejält. Detta till trots att politiken i flera år diskuterat fritids möjligheter att stärka de elever som behöver extra stöd. Man konstaterar även från fackligt håll att resurserna minskar, vilket de anser är oroväckande.

Även Lärarnas riksförbund (LR) har kommit med sin ranking och där har Enköping sjunkit med 59 placeringar och hamnar på plats 188. De två förbunden mäter lite olika saker. LR mäter mer mot gymnasiet, medan LF dels har fler mätpunkter och mäter även förskolan.

Varför har det blivit så här då? Passiviteten från den styrande majoriteten har varit påtaglig. Man hade ett vallöfte att tillsätta en skolkommission och det gjorde man. Tyvärr tog det ett år att få igång deras arbete, sedan arbetade de ett år och nu utreder man hur saker och ting kan implementeras. Under dessa två år har den politiska styrningen varit obefintlig. Två förlorade år! Som Fredrik Reinfeldt upprepade gånger sa, den som inte förbereder sig är oförberedd.

Vi läste även här om veckan att rankingen från Svenskt Näringsliv visade på sjunkande siffror. Där tappade vi 37 placeringar, från plats 84 till 121. Stora brister har ”politikers attityder till företagande” och ”tjänstemännens attityder till företagande”. Störst tapp har tele- och IT-nät, en fråga som jag slitet med sedan 2015 och som förhoppningsvis kommer att lyfta sig till 2017, då ett avtal till slut kan vara på väg i hamn. Den sämsta posten vi har i undersökningen är ”Tillämpning av lagar och regler”, dvs kommunen uppfattas som fyrkantig och byråkratisk.

Jag kan då berätta att vi ökar i rankingen för hur mycket kommunen bygger. Vi är topp tre i landet, när det gäller nybyggnation av bostäder/innevånare.

Kan emot vara för?

Då har Enköpings kommunfullmäktige haft den slutliga debatten om kommunens köp av stattgropen.

debattTack Jessika Roswall för bilden

Från alliansens sida har vi sagt nej till att investera 11.6 miljoner i köpeskilling till Peab och ytterligare 12.8 miljoner för den utgrävning som måste ske. Majoriteten i fullmäktige ville ha fullständig rådighet över den framtida processen säger man. Jag är besviken på vilket sätt förhandlingarna med Peab har sköts. Till saken hör att den företrädare för politiken som haft kontakt med Peab i ärendet, redan 2014 sa sig vilja köpa tomten. Men då var visionen att medborgare, föreningar och företag gemensamt skulle bilda bolaget Enköpings stadshotell ab. Tydligen kom man underfund med att bolaget redan fanns men under namnet Enköpings kommun. Jag anser att kommunen skulle uppmuntrat Peab att fortsätta sitt arbete och kommunen skulle ha fortsatt med sin planprocess. Jag är tillräckligt optimistisk för att tro att då kunde utgrävningen varit igång och gropen hade varit borta minst ett år snabbare än vad det nu ser ut att bli.

Köpet ska nu genomföras och sedan ska medborgarna får vara med i processen att komma fram till vad man ska ha tomten till. Inflytande från medborgarna är bra och kan säkert leda till nya kreativa tankar.

Miljöpartiet har framfört tankar om en park med inslag från den utgrävning som ska ske. Men 24.4 miljoner för en park innan första blomman planterats är nog inte realistiskt.

Nystart har vid flera tillfällen fört fram att de kan tänka sig ett kulturhus. Problemet då är att utgrävningen måste bli betydligt mer omfattande och därmed kosta än mer pengar.

Själv tycker jag att både bristen på bostäder och bristen på hotellsängar i staden leder tankarna mer mot bostadshus.
Jag narras konstant för att jag tyckte att ett svart 10-vånings fyrkantig låda var ful. Men jag tror att tomten och framför torget kan lyftas om man har lite mer känsla än vad många arkitekter ger uttryck för i Sverige idag.

Bilden nedan har jag plockat från Arkitekt Edvard Erik facebook-sida

hus-for-torget

Det här tycker jag är en värdig fasad mot Enköpings stora fina torg.

Huset är en nyproduktion i Tyskland.

Budget eller önsketänkande

money-1132279_1920Stefan Lövens vänsterregering basunerade i går (2016-09-07) ut att de ”budgeterar” 12,9 miljarder på miljöinvesteringar. För den som inte läser eller lyssnar ordentligt kan ju detta låta fantastiskt bra. Problemet är att större delen, 9,5 miljarder, är tänkt att bli ett tillskott till budgeten 2019 och framåt! Dvs oändligt långt bort i framtiden. Ett utspel om pengar i en tid som ingen lär ta ansvar för då. Endast 1, 8 miljarder kommer att finnas med i budgeten för 2017. Regeringen hävdar också att detta är ”Sveriges största klimat- och miljöbudget någonsin” och att den är 73 % större än under alliansregerings tid. Man kan ju fråga sig hur långt fram i tiden kan man kalla önsketänkanden för budget. 5 år? 10 år? 100 år?

Av de 9,5 miljarderna är 5,9 miljarder öronmärkta för järnvägsunderhåll vilket utan tvivel behövs, men det skulle inte förvåna mig om regeringen senare kommer att försöka dra växlar på denna budgetpost även i sammanhanget förbättring av kommunikationer och kollektivtrafik.

Samma dag som budgeten presenterades lyckades DN fånga upp ett förlupet meddelande om att inkomstskatten kommer att höjas för många medelinkomsttagare from 2018. Varför hade regeringen inte planerat att berätta det när så många andra budgetposter i framtida ”budgetar” redovisades? Detta är naturligtvis en retorisk fråga.

När sånt här flagrant bondfångeri genomförs av en svensk regering önskar man att det gick att anmäla den till marknadsdomstolen för falsk marknadsföring.

Istället för att ha lagt svenskarnas skattepengar på utstuderade marknadsförare (som väl måste ligga bakom detta) borde regeringen använt dem till att hjälpa upp de stora underskott som den frikostiga spridningen av budgetmedel leder till i regeringens budget för 2017.

Regeringen dansar dålig tango

Jaha då har denna vecka ägnats åt ta tillbaka flera av de förslag man tidigare lagt från regeringens håll. Igår så var det ersättningen till kommunerna för ensamkommande barn. Idag läser vi om att solskatten ska bli lägre.

Börjar vi meFlyktingbarnd ersättningarna till kommunen så vill regeringen sänka dagpengen från 1900 kr till 1450 kr/dag. Kostnaderna är skyhöga för statskassan, men moraliskt är förslaget förkastligt. Man kan inte under flera månader tjata på kommunerna att göra en extra insats, t o m hotat med lagstiftning. För att sedan ändra de ekonomiska spelreglerna och sätta samtliga kommuner i Sverige på pottkanten. Oerhört kortsiktig och obegåvat!

När det gäller solskatten är det ytterligare ett sätt för staten att pungslå framföra allt företag på skatt. Det är ologiskt att försöka minska arbetslösheten, samtidigt som man fördyrar för de som verkligen kan levererar just arbetstillfällen.solar-power-71705__180
Solskatten går ut på att de som bygger egna anläggningar med solceller och konsumerar den elen i sin egna fastighet, ska betala en skatt på detta. Det är som om man odlar tomater och äter dem själv, ska betala moms.
Skatten är fullständigt ologisk och är ytterligare ett argument att Miljöpartiet borde lämna regeringen. Skämmes hela partiet!! Skämmes hela regeringen!

Vi kan nog alla till mans klaga på regeringens alla förslag och återtag. Men det vi inte kan klaga på är underhållningsvärdet på Europas svagaste regering, många felsägningar, klavertramp och allmänna dumheter. Bara ca 730 dagar kvar till val, hela landet ska de inte hinna sänka, hoppas jag.

Cliff Hotel

Jag lovade i en fb-uppdatering att återkomma med en blogg om Cliff hotel i Penzance som ligger i Cornwall, England.

England är inte kända för sin höga hotellstandard, men trots signaler om att Cliff hotel inte var det bästa så bokade vi 3 nätter då det inte fanns så mycket annat att boka i södra Cornwall. På vägen ner övernattade vi i otroligt charmiga Bath, på ett fräscht hotell som heter Old Mill. När vi framåt kvällen sedan kommer ner till Penzance så blir vi lite lätt chockade när vi kommer in på hotellet.

I receptionen tar en man i ca 60 års ålder emot oss. Han har någon form av bandera runt sina grå lockar och bär ett vitt skägg, som gulnat runt munnen av tobak. Han har en halvknäpp skitig kockrock på sig och sitter vid ett litet skrivbord som är överbelamrat med papper och bråte. Till vänster om skrivbordet står två öppna rack som tydligen fungerar som hotellets växel. På bord och kopiator bakom mannen ligger mer papper, så mycket papper att det har fallit ner mellan bordet och väggen. Till vänster när man kommer in finns två fåtöljer där en hund ligger och sover. Lukten av ingrodd smuts och blöt jycke är påtaglig i större delen av hotellet, men inte så farligt på rummen.

IMG_1336     IMG_1385

Vi meddelar att vi vill checka in och frågar om han vill ha våra bokningar men med ståtlig röst informeras vi om att på det här hotellet håller vi oss på det personliga planet. Han får våra namn och slår in på datorn. Han konstaterar att det har blivit lite strul med våra rum, men att vi blivit uppgraderade. Våra vänner får ett nyrenoverat rum en trappa upp med eget badrum, Karin och jag får ett rum på nedre botten. Vi 4 gör sällskap in på vårt rum och konstaterat att vi inte har dusch och toalett som vi betalt för. Rummet är slitet och sängen halvt obäddad. Det ligger en brun handduk på ett slitet svart bord med lampa som står framför en eldstad.

IMG_1265 IMG_1266 

Precis när vi är på väg upp för att inspektera våra vänners rum kommer hotellägaren farandes och förklarar att vi fått ett eget badrum i korridoren, dit vi har nyckel och ingen annan. Vi granskar det och konstaterar att det ser drägligt fräscht ut.

Vännernas rum tror jag var ganska okej, sedan kan man fundera över massor av saker som inte fungerar. Varför inget alls att hänga handdukar på? Varför går det inte att använda varm och kallt vatten samtidigt?

Det var nästan samma sak för oss, inget varmvatten första dygnet, men sedan hade vi förmånen att kunna skruva på både varmt och kallt vatten så att det gick att duscha i acceptabel temperatur. Duscha och duscha är väl överdrivet, vattenstrålen var inte kraftigare än att man blev blöt om man var tålmodig. Tvätta håret var det inte frågan om. Som jag skrev så var badrummet okej, men om man nu renoverat det, varför flagade det på väggarna, varför har man inte installerat ett utsug för fuktens skull och varför har man inte någon form av värmekälla så att det torkar någon gång i alla fall. En elektrisk handukstork hade gjort underverk.

Åter till incheckningen lr tiden direkt efter. Vi noterade vid visitationen av badrummet att de handdukar som hängde där var använda. Så jag ger mig iväg för att påpeka det för vår värd. Han blir lite upprörd över att det slarvats av husfrun och lovar att ta ett allvarligt samtal med henne. Jag går tillbaka till rummet och Karin och jag skrattar i all bedrövelse, öppnar en flaska vin som tröst. Tyvärr finns det inga glas, så jag serverar vinet i de obligatoriska te muggarna som finns på rummet. Jag sätter mig i rummets enda fåtölj som verkar ha havererat på sittdynans bakre halva, lr så skulle man sitta så där konstigt i den. Efter några minuter knackar det på dörren och in sveper vår värd med nya handdukar. Medan han ordnar med dem, upptäcker han att jag dricker te utan att använda fatet till muggen/koppen. I och med att det strider mot det han anser vara kutym så kommer han fram med fatet till mig. Jag meddelar då att jag inte dricker te utan har vin i glaset. Han stannar upp mitt i steget och mycket förvånat frågar om vi inte har några glas. Vi bekräftar att rummet har hyrts ut utan den finessen. Han mumlar återIMG_1268igen något om att husfrun ska få sig ett allvarligt samtal, när han slinker iväg för att uppfylla hotellets minimikrav på rummens utrustning. När han väl är tillbaka, så ställer han glasen vid handfatet som finns i rummet, hämtar min mugg med vin, återvänder till handfatet och häller över vinet i glaset för att returnera det till mig, medan han torkar av foten då det inte var en helt lyckad överföring av den röda vätskan. Jag får glaset och han tittar på Karin som krampaktigt håller sin mugg och han inser att den striden vill han inte ge sig in i. Måste avslöja att det fanns ingen husfru, den enda personal som fanns förutom värden var en ung trevlig kille som hjälpte till vid frukosten.

 

Frukosten var förmodligen hotellets styrka, en trevlig buffé som dukades fram varje dag + ett generöst utbud av det kocken tillagade med allt från kokta ägg till både klassisk engelsk frukost och Kanadensisk frukost(?!). Den kanadensiska frukosten bestod av pannkaka, bacon, lönnsirap, grädde och jordgubbar, en kombination som inte passar alla kan vi tro. Den enda bekymret med frukosten var den brist på hygien som genomsyrade resten av hotellet, hur såg då köket ut? Dock så blev ingen blev sjuk och allt smakade bra.

I frukostmatsalen slog dock värdens personliga drag igenom ordentligt. Han hade en otroligt bestämd uppfattning (tvångstankar?) om hur saker och ting skulle vara både bland gästerna som bland hans egna åtaganden. Första morgonen så använde min vän Magnus fel kniv för att smöra sitt bröd. Vilket uppmärksammades och demonstrativt togs kniven ifrån honom och den korrekta kniven som låg placerad mitt på bordet kördes bestämt ner i smörklicken. Karin valde fel sked att äta sitt kokta ägg med och fick samma tydliga markering där den korrekta skeden lades ner på assietten som ägget stod på. Jag för min del gjorde misstaget att ha mobilen liggande på ett fat på frukostbordet. Då kom värden förbi och ”hällde” av den framför mig för att åter placera fatet på sin plats. En morgon hörde jag honom mumla om att apelsinjuicen stod på fel plats och han gick fram och bytte platsen på äppel- och apelsinjuicen. Han undervisade alla sina gäster med hur vett och etikett fungerade på Cliff hotel. När man beställde kokt ägg fick man även in en toast, men den var delad i minst 12 bitar. Så frukost nr 2 hade Karin bestämt sig för att beställa kokt ägg igen, men hon vill att det skulle vara så lite beröring som möjligt av hennes toast, så hon beställde en hel toast. Då kom värden fram och funderade om hon inte var bekant med den urgamla traditionen att ”boiled eggs are served with soldiers”. Så när man delar en rostad macka i tolv bitar kallas det soldater.

Dukningen var mycket viktig och det var en faslig massa bestick på bordet alla lika oputsade och många med tydliga avtryck av vad tidens tand gör med dem. Så var det även med övriga detaljer i servicen, tillbringare med många sprickor eller ”bortnötta” bitar och man kunde bara hoppas att ingen svalt.

I övrigt så stod det piano i matsalen och till den en pall……..IMG_1281

Den del av buffen som alltid stod framme hade sett sina bästa dagar och efter att ha gjort en datumkontroll så var det ingen i vårt sällskap som tordes ta av den delen. Både lågprisnutellan och flera sorters te hade utgånget datum med upp till en månad.

En toalett i korridoren var ospolad när vi kom och såg lika dan ut när vi åkte. Man bytte inte glödlampor när de slutade att fungera.

IMG_1384     IMG_1280      IMG_1383

 

IMG_1282Internetuppkoppling fanns med fungerade si sådär, men så är det väl ofta. Dock var utbyggnaden mer temporär kan man tro, det låg små routers på golven utstuckna under dörrar.

 

 

Dag två blev blev våra handdukar bortplockade, men inga nya lämnades och efter påpekande tog det nästa 1 timme innan det kom nya. Kan ha varit brist i lagret.

Hotellets läge var utmärkt, på infarten till staden, strax ovanför stationen och bara några hundra meter till centrum. Penzance är dock en stad som har fått lida mycket av den arbetslöshet som drabbat England under de senaste decennierna.  Men även här var alla engelsmän mycket trevliga och serviceinriktade. Maten är god, men enformig. Resten av tiden bodde vi bra och jag är mycket glad att ha gjort den här resan och sett det vackra Cornwall och vandrat längs dess kuster.

IMG_1299 IMG_1306 IMG_1397

Jag rekommenderar varm att åka till Cornwall, man kan mycket väl bo i S:t Ives eller S:t Austell. Vi bodde även 3 nätter i Bude i ett fantastiskt hotell som heter Hebasca.

Snurrar världen runt fontänen?

 

2016 hFontänen i Enköping beskurenar varit ett oroligt år med flyktingfrågor, terrorism och krig. Dessa frågor tenderar att ta ett stort utrymme i media och tar uppmärksamheten från andra stora händelser som kortsiktigt kanske inte är lika dramatiska.

Men faktum är ju att det inom många områden pågår stora samhällsförändringar som många gånger är svåra att överblicka för en enskild människa, och de sker med högt tempo. Exempel på områden under snabb utveckling är alternativa energilösningar, digitalisering, robotisering och urbanisering. Detta leder till förändringar som kommer att påverka vår vardag och som vi måste förhålla oss till.

Den kanske viktigaste långsiktiga frågan är naturligtvis hur vi kan skapa ett över tiden mer hållbart samhälle. Med detta avses inte bara de ekologiska aspekterna utan också ekonomiska och sociala. Antalet exempel på framförallt internationella initiativ är oändligt många. Ett exempel är Smart City Amsterdam.

Digitaliseringen och den påföljande automatiseringen av våra jobb har tagit jättekliv i utvecklingen de senaste åren och når nu helt nya branscher. Flera utredningar pekar på att många jobb försvinner de närmaste 20 åren. Även om många nya också tillkommer så är nettoeffekten avskräckande. Britterna valde nyligen som bekant att lämna EU, en direkt konsekvens av de stora förändringar som industrin och brittiska industristäder redan fått uppleva med arbetslöshet och avfolkning som följd (Vartannat jobb automatiseras).

Inom några årtionden beräknas 70% av världens befolkning bo i städer och faktum är att Stockholmsregionen är en av de snabbast växande i Europa (Stockholm växer snabbt).

Det här är några globala frågor som vi i vår kommun i allra högsta grad påverkas av och där vi måste vara med och bidra i processen för att Enköping och det svenska samhället ska utvecklas i rätt riktning.

Hur ska Enköping utvecklas för att vara intressant för invånare och besökare om 10 år, 20 år? Hur ska Enköping bidra till att det svenska samhället behåller sin internationella konkurrenskraft?  Svaret på Enköpings utvecklingsväg får man förmodligen inte vid ”fontänen på torget” utan måste uttolkas från det som sker i vår omvärld. En absolut framgångsfaktor för detta arbete är att kunskapen kring de stora samhällsfrågorna och kommunens roll ökar bland våra invånare, och i synnerhet hos våra förtroendevalda. De långsiktiga strategiska frågorna måste också få ett mycket större utrymme i den offentliga debatten och i kommunfullmäktiges arbete.

En gång i tiden hade kommunerna, mycket förenklat, ansvar för VA och fattigvård. I dag har de en avgörande roll i samhällsutvecklingen, även nationellt, med t ex huvudansvar för utbildningen av kommande generationer. Förväntningarna på kunskapsbredden hos våra förtroendevalda har ökat dramatiskt sedan de nuvarande kommunerna etablerades på 70-talet. Ska vi som förtroendevalda kunna svara upp mot detta krävs betydande insatser i olika former av utbildning, exempelvis studiebesök, föreläsningar och debatter.

Det är hög tid för lite perspektiv på den samhällsförändringar som vi i överljudshastighet förflyttar oss fram i. Vilken roll vill vi att Enköping ska ha, och vilken roll ska vi ha som förtroendevalda. Det är dags för nytänkande, höjda blickar (sikte utanför Enköping) och höjda ambitioner. Det kommer behövas om Enköping ska vara Enköping även om 20 år.

En pamflett om språklig etikett

communication-1082656_1280Nyligen var det april månads kommunfullmäktige i Enköping. En av punkterna på agendan var överlämnandet av kommunens årsredovisning för 2015.

Kommunalråden Wikman och Proos (och deras partikamrater) har nu snart haft makten i Enköping i två år, dvs halva mandatperioden. Denna kväll ägnades största delen av mötet åt att beskriva hur ”otroligt mycket bra saker” de har åstadkommit under 2015. Wikman uttryckte sig som vanligt med stora klädsamma formuleringar medan Proos var mer kortfattad, kanske med en liten antydan till självkritik.

Proos konstaterade att deras budget för 2015 varit mycket ”detaljerad”, som en konsekvens av att den var framtagen i opposition. Hon konstaterade också att Enköping nu har nått 42 000 invånare vilket är mycket positivt.

Wikman började sitt anförande med att korrigera Proos i antalet invånare i Enköping. han berättade också att Enköping hör till de kommuner i landet som bygger mest, att man fått till ett avtal om hamnen, att de ”sett över flera av investeringarna” och att de varit ”tre kvart från ett beslut i november” om bygget av badhuset och att ”de flesta nu var överens” om att det var en dålig idé med rivningen av idrottshuset och bowlingen. Han citerade också Enköpingsposten om att vi bör ”tagga ner” i den politiska debatten. Slutligen konstaterade han att direkt efter valet var inte ett samarbete med socialdemokraterna en självklarhet.

Som det brukar heta så ”skriver vinnaren historien”, dvs vänsterminoriteten bestående av Nystart Enköping och Sossar har stor frihet att via alla tillgängliga kommunikationskanaler (media, sociala och kommunala) välja hur de själva vill beskriva det resultat de har uppnått efter snart 2 år vid makten. Som ganska initierad ”betraktare” har jag delvis en annan uppfattning av vad som har åstadkommits under mandatperioden. Med en lite skämtsamt justerad beskrivning (men med en gnutta allvar) skulle Proos och Wikman kanske kunna ha uttryckt sig ungefär så här istället.

Proos skulle kunna ha sagt…..

Egentligen har vi under första halvan av mandatperioden inte lyckats åstadkomma så mycket annat än ”business-as-usual”, och så naturligtvis minskat valfriheten för medborgarna genom att vi har plockat bort utmaningsrätten.

Den yviga budget som vi presenterade för 2015 med ”godis” till alla skulle vi inte kunnat hålla om det inte varit för de generösa engångsersättningar som staten skickat till kommunerna.I verksamhetsplanen och budgeten för 2015 missade vi dock några stora viktiga frågor som exempelvis skolans långsiktiga utveckling.

Att vi nu är 42 000 i Enköping beror knappast på våra insatser, snarare på allt framåtriktat jobb med detaljplaner som genomfördes och byggprojekt som påbörjades under förra mandatperioden och där vi nu ser resultatet. Kanske hade vi kunnat vara ännu fler Enköpingsbor om vi hade lyckats hantera alla bygglov som kommer in lite snabbare.

Wikman skulle kunna ha sagt…

Det är glädjande att vi även under 2015 har kunnat hålla den höga nivå i framtagandet av detaljplaner och start av bostadsprojekt som etablerades under förra mandatperioden.

När det gäller kommunens viktiga projekt som t ex badhuset så inser vi att vi mest ställde till det när vi stoppade bygget av det. Vi försenade med det viktiga delar av Enköpings utveckling med minst ett par år. Vi hade alldeles säkert kunnat lösa det så att bowlingverksamheten hade kunnat fortsätta, inom ramen för de ursprungliga byggplanerna.

Vi hade ju också sådan himla otur med det nya beslutsunderlaget för starten av badhusbygget som vi tog fram hösten 2015. Vi glömde ju bort att involvera de berörda nämnderna i remissförfarandet, så det var tyvärr bara att börja om. Så här efteråt är det nog ändå tur att det blev som det blev eftersom vi nu har bestämt oss för att flytta placeringen ytterligare en gång. Det känns lite pinsamt att berätta detta, men så är det.

Avtalet med ESS tror jag alla partier är glada för att det skrivits under men jag håller med om att det även här blev lite tokigt med bl a regleringen av ansvaret kring en eventuell framtida marksanering. Vi verkar ju inte heller hantera kommunens arrenden på ett konsekvent sätt.

Vi behöver utan tvivel en öppen och saklig diskussion om de beslut som ska tas, så med hänvisning till EP:s inspel om att vi bör tagga ner i debatten ska jag göra vad jag kan. Gammal journalist som jag är kan det ju vara svårt att låta bli att ”töja” på formuleringarna när jag inte hittar förnuftiga svar på oppositionens sakliga och ofta träffsäkra debattinlägg.

Slutligen inser vi nu att den retorik vi förde inför valet 2014 om att det behövdes en ny typ av politiker i Enköping var något missriktad. Samarbetet med vänstern och sossarna går ju jättebra och de är ju inte speciellt nya som politiker…

Grubblerier om gropen

Nu finns som de flesta (Enköpingsbor) förmodligen känner till nya planer på byggnation på stadshotellstomten i Enköping. Det gläder mig att många av de insändare som vi kunnat läsa i Enköpingsposten den senaste tiden är mer ”framåtsiktande” än bevarande. En fråga som ofta diskuterats i dessa är höjden på den föreslagna byggnaden. Min uppfattning är att det finns viktigare saker att reflektera över och diskutera. Jag tar upp två av dessa i detta inlägg.

En anledning till att det föreslagna huset har blivit högre i det senaste förslaget från Peab sägs vara kommunens önskemål om butikslokaler mot kyrkogatan. Detta har lett till en diskussion om vi behöver alla planerade lokaler på stadshotellstomten.

Stadscentret som företeelse har en viktig uppgift även framöver i småstäder som Enköping. Vi ska därför ha framtidstro och en vision när det gäller vårt centrum. Det är därför viktigt att vi inte blir fega vid etableringen av butikslokaler i fastigheterna kring torget. Har vi väl byggt annat som t ex bostäder eller kontor är det svårt att om 10-15 år ändra användningen. Alliansen accepterade tyvärr en kraftig neddragning av lokalytorna i kvarteret Fältskären, något som vi kanske kommer att få ångra om några år.

Enköping måste fortsätta att utvecklas om vi ska kunna attrahera nya Enköpingsbor, turister, båtfolk och andra besökare. Vårt centrum är bara en ”kugge” i den helhet som utgör Enköpings kommun. Om vi inte tror på en livaktig framtid för centrum kan vi även lägga ner planerna på att utveckla hamnen, fundera på att flytta värmeverket och reningsverket etc..

Den andra frågan är om den nya byggnaden ska vara en ”pastisch” av tidstypisk arkitektur (sent 1800-tal), eller om den ska representera bra modern arkitektur som fungerar i harmoni med resten av byggnaderna kring torget och dess närområde?

För mig är svaret enkelt. En högkvalitativ, spännande arkitektur i harmoni med omgivningen skapar ett extra värde åt Enköping, en arkitektur som fortfarande är intressant om 50 eller 100 år.  Några exempel på detta från stora vida världen är den nya byggnaden på KTH, Square nine hotel i Belgrad, en bostadsbyggnad i Liljeholmen Stockholm, en byggnad på Grev Turegatan i Stockholm och biblioteket i Visby (Almedalsbiblioteket). Se bilderna nedan.

Jag motionerade i juni 2015 om att vi behöver ta fram en mer detaljerad plan för centrala Enköping (inklusive hamnområdet) med visualiseringar av de tänkta miljöerna. Hade vi haft den framme nu så hade det förmodligen varit lättare att se hur en ny byggnad på stadshotellstomten hade tett sig mot omgivningen.

Några exempel på moderna arkitektur i samklang med äldre byggnader

Liljeholmen

Stora Katrineberg Liljeholmen. Uppfört 2009. Nominerad till årets Stockholmsbyggnad 2010.

Stadsbyggnadskontoret i Stockholm skrev så här innan byggstarten.

”Den föreslagna byggnaden ligger intill befintlig bebyggelse som klassas som mycket intressant ur kulturhistoriskt perspektiv. Med anledning av detta är det viktigt att den föreslagna byggnadens utformning och gestaltning samspelar med befintlig bebyggelse. Kontoret ser dock inget hinder i att byggnaden ges ett modernt uttryck för att inte konkurrera med den äldre bebyggelsen. Kontoret anser att den befintliga bebyggelsen snarare framträder tydligare vid ett sådant förhållningssätt istället för att försöka efterlikna den befintliga bebyggelsens arkitektur i nytillkommande byggnation.”

 

Ture_No_8_Grev_Turegatan_8,_2015a

Grev Turegatan 8 Stockholm nominerad till Årets Stockholmsbyggnad 2015 stod klar 2014.

 

KTH Arkitektur

KTH Arkitektur Stockholm

 

Almedalsbiblioteket

Almedalsbiblioteket I Visby. Invigdes 2001

”Arkitekterna Christer Malmström och Anders Grape ville bygga en byggnad med modernt formspråk och moderna material i samspel med den medeltida världsarvsstaden Visby. Den strama yttre formen med sina enkla raka former följer till stor del den gotländska byggnadstraditionen, liksom valet av material och färger. Genom att blanda betong med cement och färgpigment har man fått fram en färg som ligger kalkstenen nära. Hela färgsättningen i olika toner av grått, vitt och grågrönt är det gotländska landskapets färger. I de stora glasytorna speglar sig den medeltida staden både utifrån och inifrån byggnaden.”

 

 

Belgrad

Square nine hotell i Belgrad

1 2 3 4