Grubblerier om gropen

Nu finns som de flesta (Enköpingsbor) förmodligen känner till nya planer på byggnation på stadshotellstomten i Enköping. Det gläder mig att många av de insändare som vi kunnat läsa i Enköpingsposten den senaste tiden är mer ”framåtsiktande” än bevarande. En fråga som ofta diskuterats i dessa är höjden på den föreslagna byggnaden. Min uppfattning är att det finns viktigare saker att reflektera över och diskutera. Jag tar upp två av dessa i detta inlägg.

En anledning till att det föreslagna huset har blivit högre i det senaste förslaget från Peab sägs vara kommunens önskemål om butikslokaler mot kyrkogatan. Detta har lett till en diskussion om vi behöver alla planerade lokaler på stadshotellstomten.

Stadscentret som företeelse har en viktig uppgift även framöver i småstäder som Enköping. Vi ska därför ha framtidstro och en vision när det gäller vårt centrum. Det är därför viktigt att vi inte blir fega vid etableringen av butikslokaler i fastigheterna kring torget. Har vi väl byggt annat som t ex bostäder eller kontor är det svårt att om 10-15 år ändra användningen. Alliansen accepterade tyvärr en kraftig neddragning av lokalytorna i kvarteret Fältskären, något som vi kanske kommer att få ångra om några år.

Enköping måste fortsätta att utvecklas om vi ska kunna attrahera nya Enköpingsbor, turister, båtfolk och andra besökare. Vårt centrum är bara en ”kugge” i den helhet som utgör Enköpings kommun. Om vi inte tror på en livaktig framtid för centrum kan vi även lägga ner planerna på att utveckla hamnen, fundera på att flytta värmeverket och reningsverket etc..

Den andra frågan är om den nya byggnaden ska vara en ”pastisch” av tidstypisk arkitektur (sent 1800-tal), eller om den ska representera bra modern arkitektur som fungerar i harmoni med resten av byggnaderna kring torget och dess närområde?

För mig är svaret enkelt. En högkvalitativ, spännande arkitektur i harmoni med omgivningen skapar ett extra värde åt Enköping, en arkitektur som fortfarande är intressant om 50 eller 100 år.  Några exempel på detta från stora vida världen är den nya byggnaden på KTH, Square nine hotel i Belgrad, en bostadsbyggnad i Liljeholmen Stockholm, en byggnad på Grev Turegatan i Stockholm och biblioteket i Visby (Almedalsbiblioteket). Se bilderna nedan.

Jag motionerade i juni 2015 om att vi behöver ta fram en mer detaljerad plan för centrala Enköping (inklusive hamnområdet) med visualiseringar av de tänkta miljöerna. Hade vi haft den framme nu så hade det förmodligen varit lättare att se hur en ny byggnad på stadshotellstomten hade tett sig mot omgivningen.

Några exempel på moderna arkitektur i samklang med äldre byggnader

Liljeholmen

Stora Katrineberg Liljeholmen. Uppfört 2009. Nominerad till årets Stockholmsbyggnad 2010.

Stadsbyggnadskontoret i Stockholm skrev så här innan byggstarten.

”Den föreslagna byggnaden ligger intill befintlig bebyggelse som klassas som mycket intressant ur kulturhistoriskt perspektiv. Med anledning av detta är det viktigt att den föreslagna byggnadens utformning och gestaltning samspelar med befintlig bebyggelse. Kontoret ser dock inget hinder i att byggnaden ges ett modernt uttryck för att inte konkurrera med den äldre bebyggelsen. Kontoret anser att den befintliga bebyggelsen snarare framträder tydligare vid ett sådant förhållningssätt istället för att försöka efterlikna den befintliga bebyggelsens arkitektur i nytillkommande byggnation.”

 

Ture_No_8_Grev_Turegatan_8,_2015a

Grev Turegatan 8 Stockholm nominerad till Årets Stockholmsbyggnad 2015 stod klar 2014.

 

KTH Arkitektur

KTH Arkitektur Stockholm

 

Almedalsbiblioteket

Almedalsbiblioteket I Visby. Invigdes 2001

”Arkitekterna Christer Malmström och Anders Grape ville bygga en byggnad med modernt formspråk och moderna material i samspel med den medeltida världsarvsstaden Visby. Den strama yttre formen med sina enkla raka former följer till stor del den gotländska byggnadstraditionen, liksom valet av material och färger. Genom att blanda betong med cement och färgpigment har man fått fram en färg som ligger kalkstenen nära. Hela färgsättningen i olika toner av grått, vitt och grågrönt är det gotländska landskapets färger. I de stora glasytorna speglar sig den medeltida staden både utifrån och inifrån byggnaden.”

 

 

Belgrad

Square nine hotell i Belgrad

Upp till kamp mot människosmugglarna!

FlyktinglägerEnligt EU:s återkommande opinionsmätning, den s k Eurobarometern, är migrationspolitiken den fråga som bekymrar väljarna mest i Europa. Världen plågas av ovanligt många svåra konflikter och allt fler desperata människor försöker fly till Europa. Samtidigt som migrationstrycket ökat har allt fler länder vidtagit åtgärder för att minska det egna flyktingmottagandet. Delvis beror detta på finanskrisens efterdyningar, men även mycket välmående länder, som Norge och Schweiz, har intagit en restriktiv hållning.

Problemet är egentligen inte att flyktingströmmen skulle ha blivit ohanterligt stor. Tvärtom, som Carl Bildt påpekat i sin blogg borde det inte vara svårt för Europa att ställa upp om det gjordes solidariskt. Men i praktiken är det bara Sverige och Tyskland som erbjuder ett generöst mottagande. Sverige tar emot fler flyktingar än alla andra EU-länder utom Tyskland.  I förhållande till folkmängden tar vi emot betydligt fler flyktingar än t o m Tyskland. Av alla de flyktingar som kommer till EU tas inte mindre än en sjättedel emot i vårt land. En tredjedel av de ensamkommande flyktingbarnen tas emot i Sverige. Migrationstrycket förstärks av att Sverige också tar emot flyktingarnas anhöriga i en omfattning som är unik i Europa.

Även om invandringen på många sätt utgör en potentiell tillgång för landet så är det naturligtvis inte möjligt för Sverige att kontinuerligt ta emot fler än Frankrike eller Storbritannien. Många av landets kommuner knäar under trycket att skaffa fram bostäder, jobb och skolplatser för flyktingarna. Integrationen fungerar ofta dåligt, vilket leder till utanförskap och en polariserad debatt.

Allt fler ansvariga politiker verkar ha kommit till insikt om att den nuvarande politiken fungerar dåligt och att det krävs nytänkande. Tidigare tabun i debatten har avlägsnats, det är nu tillåtet att diskutera även nivån på flyktingmottagandet utan att anklagas för att vara rasist eller främlingsfientlig. Många vettiga reformförslag har lagts fram, inte minst av moderatledaren Anna Kinberg Batra. Men problematiken är svår om man vill reformera utan att göra avkall på de krav som humanitet och internationella konventioner bjuder.  För sverigedemokraterna, som helt sonika vill stoppa flyktingströmmen och samtidigt renodla vad man uppfattar som svensk kultur, är det naturligtvis lätt att ge intryck av handlingskraft. Men de flesta svenskar inser nog att en sådan politik inte är genomförbar eller önskvärd. Om det är något vi lärt oss av europeisk historia så är det att inskränkt nationalism bara leder till elände.

Anna Kinberg Batra har föreslagit flera åtgärder som skulle bidra till att minska migrationstrycket mot Sverige utan att vi gör avkall på en i grunden liberal flyktingpolitik. Helt nyligen föreslog hon straffskärpning för människosmuggling. Av obegripliga skäl har Sverige lägre straffsats än flertalet andra länder för människosmuggling, detta trots att detta hantverk bedrivs av kriminella och mycket hänsynslösa internationella syndikat. Den svenska straffsatsen är så låg att polisen inte ens får använda avlyssning i spaningssyfte. Inte att undra på att smugglarna ser Sverige som ett tryggt land att operera i! Kinberg Batra har även föreslagit att vi skall införa tidsbegränsade uppehållstillstånd för asylsökande och att snabbehandla asylansökningar för personer som uppenbarligen saknar asylskäl (Balkanflyktingar). Även på dessa punkter har Sverige varit ett udda land i Europa, något som sannolikt bidragit till ökad flyktingström men knappast till integration.

Sverige står tyvärr också i en klass för sig när det gäller antalet pass som rapporterats som ”försvunna” eller förlorade. Förra året rapporterades 177.000 svenska pass vara på drift. Samvetslösa personer har sålt sina pass och kunnat ta ut nya i obegränsad utsträckning. Vissa har tagit ut mer än 20 pass under ett år. Ett svenskt pass kan säljas för ca 3000 euro. Ett nytt pass kostar 350 kr, lönsamheten i denna kriminella hantering är således betydande och det är lätt att förstå varför svenska pass utnyttjas flitigt av människosmugglare. Det är också lätt att se att det nyligen presenterade förslaget om att höja avgiften för nytt pass till 980 kr blir ett slag i luften. Här behövs betydligt tuffare åtgärder.  Upprepade passförluster borde leda till polisförhör och grundlig undersökning, på sätt som sker i flera andra EU-länder.

Kärnproblemet är att komma åt människosmugglarnas skumma hantering. Här pågår europeiskt samarbete, som förhoppningsvis kommer att leda till en dämpning av den omfattande spontana flyktingströmmen.  Ovan nämnda åtgärder är nödvändiga för att Sverige på ett trovärdigt och effektivt sätt skall kunna bidra i detta arbete. Vi kan på så sätt bidra till att färre flyktingar dör på Medelhavet i usla farkoster eller blir utnyttjade i smugglarnas läger.

Vi bör dock även fortsättningsvis ta emot många flyktingar, men det bör ske under ordnade former och med en planering som gör mottagandet värdigt. Enligt min uppfattning borde Sverige kraftigt öka mottagandet av s k kvotflyktingar, dvs personer som sitter i något av FN:s många flyktingläger, samtidigt som vi tar hårdare tag mot människosmugglarna. Vi tar f n drygt 2000 kvotflyktingar om året. Jag skulle gärna se att vi tog långt flera. Flyktingarna skulle då inte längre vara beroende av samvetslösa smugglare och de skulle kunna färdas till Sverige på ett tryggt sätt. Svenska myndigheter skulle kunna planera för mottagandet på ett bra sätt, något som är av avgörande betydelse för integrationen.

Den svenska flyktingdebatten verkar delvis ha styrts av drömmen om en gränslös värld. Det är en vacker dröm, som vi på intet sätt kan leva upp till. Vi får nöja oss med att försöka hjälpa så många människor vi kan med våra begränsade resurser. Mottagandet kan på många sätt göras bättre, men vi kan knappast i längden ensamma svara för en sjättedel av EU:s flyktingmottagning.

1 2 3 4